Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteglukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett Oralt glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala glukostoleranstestet gavs försökshästarna glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.

Ekvint metabolt syndrom är ett relativt nytt begrepp där drabbade hästar kan karaktäriseras av ökad generell och regional fettansättning, rubbningar i glukos- och fettmetabolismen, insulinresistens samt ibland klinisk eller subklinisk fång. Just insulinresistens är av intresse då det i flera studier visats att fång kan framkallas ensamt av höga insulinnivåer. Möjligheterna att diagnosticera insulinresistens i fält ? och därmed kunna förebygga fång eller följa behandlingen av en redan drabbad häst ? har varit begränsade då fasteglukos och -insulin ej är tillförlitliga metoder och övriga tester kräver en mer avancerad utrustning. År 2013 presenterades en ny variant av Oralt glukostoleranstest (OGT) där djurägaren ger hästen sockersirap i munnen varpå ett blodprov tas efter 60-90 minuter av en veterinär.

SyfteSyftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest.Metod20 testpersoner (TP), i åldern 66 ? 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta.

Akromegali är en ovanlig sjukdom som innebär en överproduktion av tillväxthormon (GH). Hos katter orsakas den oftast av en hypofystumör. På katt har man oftast diagnostiserat sjukdomen genom att påvisa höga nivåer av GH och/eller Insulin Like Growth Factor-I (IGF-I) i blodet. IGF-I är ett indirekt mått på GH då GH stimulerar produktionen av IGF-I. Inom humanmedicinen är den klassiska metoden att diagnostisera akromegali Oralt glukostoleranstest (OGTT).

Oralt skivepitelkarcinom är den överlägset vanligast förekommande tumören i munhålan på katt och 10 % av alla tumörer som drabbar djurslaget består av denna cancerform. Lokala infiltrationer är vanliga medan metastasrisken till andra delar av kroppen är relativt låg. En katt som diagnostiserats med sjukdomen har endast 9,5 % chans att överleva en ettårsperiod och även efter behandling är överlevnadschanserna relativt små. Behandling med mandibulaektomi verkar vara den mest effektiva men medför ofta kroniska postoperativa komplikationer som ätsvårigheter, framskjutande tunga, snedvriden underkäke, ökad salivering, svårigheter då katten ska tvätta och slicka sig samt felaktigt bett med skador på gommen som följd. Tumören utvecklas oftast i den mandibulära gingivan eller i de sublinguala delarna av munhålan och mukösa ulcerationer, nekroser och variga inflammationer tillhör de patologiska fynden. Det är osäkert hur oralt skivepitelkarcinom på katt uppstår men forskningen pekar på att det rör sig om cancerstamceller som driver utvecklingen.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar finns olika rutiner kring huruvida endotrakealtubens position hos intuberade skall skiftas eller bibehållas i samma mungipa, då sidbyten kan leda till allvarliga komplikationer. Rutinen vid CIVA har varit att byta endotrakealtubens position på alla intuberade patienter en gång per dygn. Varken rutinen med skifte samt bibehållen position har utvärderats. Syftet med studien är att undersöka oralt intuberade patienters munhälsa vid bibehållen position av endotrakealtub under vårdtiden. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie.

Syfte: Syftet med denna studie var att studera huruvida algen Ascophyllum Nodosum (AN) utövar någon effekt på proteasaktivitet i oralt plack, samt om effekten finns i algen från början eller om man måste inta den oralt för att få en systemisk effekt. En förhöjd proteasaktivitet har förknippats med gingivit och parodontit. Vi förväntar oss en minskad proteasaktivitet hos försökspersonerna, och därmed en minskad risk för gingivit och parodontit, efter intag av AN under en månads tid. Material och metod: Ett in vitro med en pilotstudie, och ett in vivo försök utfördes. I in vitro försöket användes pulveriserat och upplöst Ascophyllum Nodosum. I in vitro studien deltog 5 personer i åldersgruppen 20 till 30 år.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

Cirka 300 000 individer drabbas årligen i världen av oral cancer och mer än nittio procent av alla orala cancerformer utgörs av skivepitelcancer. Den femåriga prognosen är generellt 50 % och den 5-åriga relativa överlevnaden har under en tioårsperiod förblivit densamma. Detta motiverar utvecklingen av bättre prognostiska markörer och diagnostiska metoder för att tidigt identifiera de patienter som har risk att utveckla oral skivepitelcancer för att förbättra prognosen och minska lidandet genom tidig insatt behandling. ?-catenin är en adhesionsmolekyl som är viktig för bibehållandet av cellulär integration och avvikelser i celladhesionsmolekyler tros spela en central roll när tumörceller invaderar närliggande vävnad det vill säga metastaserar till andra organ. Syftet med studien är att med hjälp av immunohistokemi undersöka om ?-catenin kan fungera som en prognostisk markör för utvecklingen av oral skivepitelcancer.

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgång i världen idag är amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingsländer med otillräckliga sanitära faciliteter och dåliga hygienkunskaper. På senare tid har den även spridit sig till länder i väst. Man kan urskilja två typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sådan.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

Somliga sjukdomstillstånd medför svårigheter att inta föda oralt. Ett alternativ till administrering av föda är nasogastrisk sond. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva komplikationer som resulterar i ett behov av omvårdnadsåtgärder vid användanden av nasogastrisk sond. Litteratursökningen resulterade i 23 artiklar, vilka analyserades och gav upphov till följande sex kategorier: Malnutrition: Diarré och kräkning: Aspiration av gastrointestinalt innehåll: Felpositionering och ocklusion av sonden: Trycksår och smärta samt Patogena bakterier i oropharynx. Resultatet visade att många patienter med nasogastrisk sond inte fick sina energi- och proteinbehov tillgodosedda.

I arbetet beskrivs hur en person under påverkan av Rohypnol i olika mängder kan pendla mellan liv och död. Med hjälp av litterära källor och samtal med vårdkunnig personal berättas det att en person kan använda Rohypnol som en hjälp för att försätta sig självt i ett stadie där känsla av oövervinnerlighet och styrka dominerar. Den verksamma substansen i Rohypnol, Flunitrazepam, har normaldoseringen 0.5-1.0 mg. Även andra droger som alkohol, cannabis och amfetamin förstärks av flunitrazepam. Denna process kallas läkemedelsinteraktion, och innebär att två olika substanser påverkar varandras egenskaper vad gäller nerbrytningen i levern.

Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter.Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser.Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %).